Jävla skitsystem! – Förra årets bästa svenska bok om IT
(This post is in Swedish since I’m reviewing a Swedish book that’s only available in Swedish. If you still want to read the review, you could try to let Google translate the post.)
Måste erkänna direkt: jag har inte några högre tankar om böcker om IT av svenska författare. I de flesta fall har jag kunnat hitta böcker av internationella författare som har behandlat ämnet på ett djupare och oftast betydligt mer underhållande sätt. Men det finns undantag.
Ett lysande exempel på en bra svensk bok om IT är Jävla Skitsystem! av Jonas Söderström, en välskriven och genomtänkt bok om ett problem som får alldeles för lite uppmärksamhet med tanke på hur många det drabbar dagligen.
Vår digitala arbetsmiljö stressar oss
Jonas har tröttnat på dessa omständiga och obegripliga datorsystem som snart varje person på arbetsmarknaden tvingas arbeta med (eller snarare kämpa mot) om de vill ha ut sin lön, semester, beställa varor eller registrera patientinformation på ett “lättillgängligt och översiktligt” sätt.
Han har all rätt att vara bitter – inte nog med att han är en av dessa utsatta arbetare som tvingas tillbringa tid i dessa näst intill obegripliga program, han jobbar dessutom med att själv ta fram och designa dessa system i sin yrkesroll som informationsarkitekt och användbarhetskonsult.
Men hur, varför och vad kan vi göra?
Boken tar underhållande och vasst upp tydliga exempel på datorsystem som har gjort arbetsmiljön olidlig för personal på bland annat Apoteket, SVT, Nordea och inom primärvården. Ett tydligt tema är att datorsystem har införts med syftet att låta de anställa själva administrera något som det tidigare fanns renodlade administratörer för vilka nu har rationaliserats bort. Någon extra avsatt tid till dessa sysslor eller till utbildning i hur man använder systemet är det dock inte tal om utan detta ska magiskt ordna sig då systemet utlovar att effektivisera verksamheten och spara tid och pengar. Exempel på när detta misslyckas kan säkert de flesta av oss vittna om.
När jag läser boken kommer jag på mig själv med att känslomässigt associera ordet “administration” med “ett nödvändigt ont som inte ingår i ens egentliga arbetsuppgifter”, en känsla som många säkert känner igen sig i.
Efter att vi läsare nickat igenkännande till bokens exempel följer en noggrann genomgång av de åtta sätt på vilka datorsystem stressar och sviker sina användare. Allt är mycket välstrukturerat och genomarbetat och förvånansvärt underhållande. Det är något underligt tillfredsställande med att känna igen sig i denna användbarhetsmisär och förstå att man inte är ensam.
I bokens sista del tas så lösningarna upp. Projektmodellen effektstyrning presenteras översiktligt som ett sätt på hur man kan troliggöra att nyttan med systemet motsvarar förväntningarna. Jag delar också Jonas förhoppning att datorsystem i framtiden kommer att röra sig bort från stora system som ska göra “allt” för att istället röra sig mot små, enskilda applikationer som är bäst på just sin uppgift men med standardiserade riktlinjer för hur de ska designas så att igenkänningsfaktorn för användaren blir så stor som möjligt.
En bok för dig?
Teknikoptimismen och blåögdheten inom företagsledningar och IT-avdelningar i Sverige verkar vara gränslös när det kommer till upphandlingar och införandet av nya datorsystem och det är mycket riktigt dessa “IT-makthavare” som Jonas huvudsakligen hoppas ska läsa och ta till sig budskapet i Jävla skitsystem!, näst efter de frustrerade användarna själva. Den tredje målgruppen är de projektledare, utvecklare och systemarkitekt som skapar dessa system som Jonas genom sin bok hoppas ska få upp ögonen för hur deras arbete kan komma att direkt påverka användarnas arbetsmiljö i åratal framöver.
Om boken kommer att nå sina tänkta målgrupper är svårt att säga. De stackars användare som skulle behöva läsa den för att samla lite mod och känna att de inte ensamma i sin frustration vill antagligen inte spendera sin kväll med att läsa en IT-bok efter att ha brottats ännu en arbetsdag med att försöka rapportera sin semester i det drakoniska lönesystemet.
När det gäller de personer som beslutar om dessa IT-system måste en medvetenhet om problemet till för att de ska inse att den här boken kan hjälpa dem och deras anställda. Projekt av de här slaget brukar dock otroligt nog vara väl medvetna om att problem med förseningar, spruckna budgetar och svåranvända system drabbar i princip varje IT-projekt men ändå tro att detta inte kommer att drabba just deras projekt eftersom omständigheterna och förutsättningarna är “unika” och “speciella”.
Det är upp till oss
Hoppet står alltså till landets systemarkitekter, projektledare och IT-konsulter. Om du läser min blogg är du troligen en av dessa. Nu vill det till att vi tar till oss bokens budskap (digital arbetsmiljö är ett stort problem) och ser till att tänka på vad vi kommer att utsätta användarna av våra system för dagligen i deras arbetsliv.
Om du gör detta kommer kanske karma att se till att nästa gång du ska tidsrapportera under ditt arbetsdag så har någon projektledare, utvecklare eller IT-makthavare någonstans i Sverige tänkt till en gång extra och sett till att du lätt och smidigt kan få din bisyssla gjord och återgå till ditt “egentliga” arbete, helst med ett leende på läpparna. Man kan ju alltid hoppas, eller hur?